förvirrade tankar och uppåned vända känslor i en dålig kombination.

ungefär precis så känns det nu om jag ska försöka sätta ord på den känsla som nu har byggt bo i min kropp.
det känns som om jag har en massa att göra men ändå ingenting. som om jag inte vet vart jag ska börja eller om något är avslutat.

mitt glada humör har också det börja dala, och jag funderar på att ställa mig på ett bord och sjunga en glad sång för att folk ska vakna ur sina sociala bubblor.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0