glöm alla pinsamma situationer, här kommer lösningen!
Söndagsakuten
Superkalsonger to the rescue!
Om man vet att man kanske kommer vakna upp någon okänd stans imorgon behöver man nu inte längre ljuga ihop en ursäkt för att komma därifrån. Det hjälper Frank Dandy till med. Allt som behövs är ett sms.jag hatar teknik jag inte förstår mig på
jag verkligen avskyr det, det finns inget värre. jag är inte född att pilla med en massa koder å html trams. jag fattar ingenting å jag blir inte klokare av att försöka pilla för mig själv. de som säger att man lär sig av att göra så är detta ett undantag med stora mått mätt! piss, skit och gröna ärtor!
om pillan läser detta innan des har bett henne att ringa så snälla, snälla söta rara du hör av dig till mig så fort du kan.
tänk om livet förändras utan att man märker det.
jag satt igår i min kompis bil och diskuterade livet på vägen hem från bion. vi kom in på min absoluta mardröm och jag bad henne aldrig låta mig hamna i de träsket.
med en viss försiktighet ska jag förklara situationen.
jag vill aldrig vakna upp nöja mig med mitt jobb på dagis för att sen plugga till ekonomi till hösten. bo med min kille i ett lattesnyggt hem i min barndoms komun.
jag har en del kompisar som lever sitt liv så och tro mig när jag säger det här: JAG ÄLSKAR DEM FÖR DET, de passar dem!
men för mig finns det ingen värre tanke.
för de vill jag inte som alla andra i min ålder jobba livet ur mig i ett år efter studenten för att kunna åka till thailand, kambodja, vietnamn eller australien. enligt många är jag säkert som 35 å gift men låt mig då vara de, för jag trivs. liksom jag låter alla åka världen över eller plugga till ekonom eller jobba på dagis.
alla min närmaste vänner som nu sitter å läser detta å tänker: "är det min hon syftar på nu?", ta de för va de är. jag är ärlig och står för att jag tycker att det är trist, men det är vad JAG tycker. men jag önskar er all lycka med ert valda liv och jag kommer alltid att vara din närmsta vän för den du är, inte för hur du lever ditt liv.
så tänk om jag nu en dag vaknar upp, ringer till Juana och berättar att jag visst hamnade i min egna mardörm utan att jag visste om det. kan du då inte skratta med mig och komma ihåg vårt samtal på vägen hem från bion den 3 juli 2008.
för du kommer alltid, vad som än hänt och vad som än händer vara en av de närmsta.
till alla min vänner!
jag vill ha en elefant.
jag sitter å researchar lite bilder till ett case på jobbet, närmare bestämt så letar jag efter kända monument från afrika.
nu när jag sitter här å letar bland alla bilder så slår det mig att det jag behöver är en elefant bebis. undra om jag kan ta med mig en på planet hem?
roligt med folk som inte är rädd för att fråga.
jag hade fått ett inlägg på min blogg från en leila som van en tävling på Linn Gustafssons blogg (oj vad rörigt, men jag hoppas att ni fattar), hon vann två biljetter till LiseLotte Westerlunds visning nu på modeveckan. hon undrade om jag vill gå med henne på visningen för hon gav bort den ena biljetten. jag tycker att de var jättekul, som synd så såg jag de inte förrän nu så jag hann inte. men jag hoppas att du (ni) får de trevligt.
F
en hatt är en skatt
...eller hur går låten från aristocats? men men hur som har jag i alla fall en hatt, och jag gillar den. vad tycker ni?
vill verkligen ha
jag har letat så himla länge efter den perfekta väska och idag när jag gjorde min dagliga bloggrunda så hittade jag den
www.retrotogo.com
nytänkande - bra eller dåligt?
jag läste precis Pillans blogg (http://pillllan.blogspot.com/) där hon kommenterar ett nytt påfund och jag är böjd att hålla med, vilket himla pucko. vart slog det slint?
jag vill däremot passa på att också uppmuntra nytänkande genom denna bild.
idag är underlig dag.
jag vaknade sent i morse med ett tungt huvud, besöket på vernisagen med en kompis från jobbet slutade med en himla massa vin. men jag ska inte klaga, det var trevligt.
hur som är jag på toppen humör, det blev inte sämre av att johan ringde och berättade att han kommer hem redan idag.
jag har dessutom hittat en massa roliga prylar på www.cribcandy.com här kommer två smackprov.
äpplet faller långt från trädet, det liknar mer en kulturkrock.
vi satt på jobbet häromdagen och diskuterade miljön över lunchen, alla var slående överens att någon måste ta tag i problemet. med andra ord inget framsteg än. jag fick dock en tanke om att starta en trend, en kedja. jag var bara tvungen att komma på hur.
för att få idéer och svar på mina frågor vände jag mig till min bror som är det vita fåret i familjen.
han lever i ett kollektiv i farsta, han är vegan, älskar kollektivtrafiken och protesterar mot orättvisor. han är fruktansvärt påläst och allmänbildad, älskar att driva politiska frågor men hatar egentligen poletik. familjemiddagarna är som att sitta mitt i en kulturkrock och man slutar aldrig förvånas över allt nytt han säger, tycker och tänker och framför allt hur olika vi är.
för att förtydliga denna kulturkrock ytterligare är det på sin plats att förklara hur vi andra lever våra liv, framför allt hans pappa. han hatar kollektivtrafiken, äger själv 3 st bilar, älskar kött och mycket mycket mer men ni förstår vart jag vill komma.
vi andra i familjen utom min syster, som är någonstans mitt i mellan lever ungefär likadant med vår egen tappning på saker och ting.
så när jag nu vände mig till min bror för hjälp och en förhoppning att åstakomma vidunder mötes av ett litet leende.
de räckte tydligen inte att källsortera, de enda som skulle göra någon skillnad var att sluta äta kött och inte köra bil.
| http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=796675 http://www.miljorapporten.se/article.jsp?article=18512 |
mitt ljus och min önskan om vidunder slocknade sakta men säkert, för just nu är jag inte mogen att ta avstånd för de. men han ville också snäll som han är påpeka att jag inte behövde ha dåligt samvete, tack för de snälla du.
det är jesper med ölpappen runt huvudet, de vita fåret!
men man kan i alla fall tänka sig för både en och två gånger innan man bidrar till mer miljöförstöring
tack snälla pappa.
ni vet såna där saker man aldrig glömmer som någon sa till en när man var liten. min pappa har sagt de kanske finaste jag vet.
en kväll när jag låg och vände och vred på mig som man alltid gör när man inte kan sova, när man ropade på pappa eller mamma och man tycktes aldrig sluta komma på en massa kluriga saker och frågor som måste ha svar. en sån kväll låg jag hemma hos min pappa jag kan inte ha varit mer än 5-6 år.
efter att pappa hade kommit in för säkert 143 gången (i små barns mått mätt) så sa han åt mig att nu var jag allt tvungen att sova så förklarade jag för honom att jag inte kunde hur mycket jag än försökte. då berättade pappa för mig att "sömn är precis som ett tåg, är man trött ställer man sig på perongen och väntar så snällt tills man får kliva på. missar man tåget så vaknar man till igen och får snällt vänta på nästa tåg för det kommer alltid ett nytt. det tar bara lite tid ibland".
glöm aldrig de och tänk på det nästa gång ni inte kan sova och berätta gärna det för era egna barn när ni får några, för att ligga och vänta på att man ska bli trött har aldrig varit mer spännande.
så nu ligger jag snällt här och väntar på ett nytt tåg.
fröken?!
idag sprang jag ett litet ärende till en kollega på jobbet. hon skulle ha lunch med några kunder och behövde mat. sagt och gjort, jag sprang iväg i mina klackar och den lilla svarta. jag beställde och väntade.
när jag nästan var framme vid jobbet igen insåg jag att jag bara fått 6 sallader fast jag hade bett om 7 st. så jag vände snällt för att hämta den andra. när jag kom dit blev killen alldeles förskräckt, bad så hemskt mycket om ursäkt jag behövde inte ens betala den 7:de salladen.
när han kom ut igen med salladen så bad han återigen om ursäkt och kallade mig så fint för fröken.
chockad över den fina komplimangen trippade jag över gatan igen i mina klackar.
vi klarade besiktningen, felfritt!
hahaha, jag har inte ens haft körkort i två veckor och har redan besiktiat en bil. det känns lite konstigt men det var inga problem alls. jag är så glad att det gick bra. efter det var vi förbi en kompis som jobbar på en verkstad, det var inga problem att slå ut bucklan och i slutet av nästa vecka så kommer han vara så himla fin för då ska han putsas och grejer också.'
jag är med bil.
jag har knepat och knopat i flera dagar nu för att få till ett litet snyggt kollage men det vill sig inte alls så därför får ni nöja er med några bilder lite tråkigt uppradade istället.
jag förstår inte att jag har kunnat hålla detta inom mig i mer än en vecka, jag blev så glad när jag fick den så att ha klarat körkortet kändes som att vinna 25 kr på Triss (inte riktigt men det var inte i närheten).
det är lite skönhetsfläckar på den men det ska fixas, jag menar ingen är ju perfekt. men sen är jag coolast i stan med min nya porsche 924 från 1981.
en ny och spännande tid.
från och med i lördags så inledde en ny och spännande tid i mitt liv.
jag hade tänkt att berätta det nu men när jag satt och förberedde bilderna så såg jag att den viktigaste fattades så ni får snällt vänta till imorgon, ikväll om jag orkar och hinner.
den som väntar på något gott..... ;-)
tomt, tråkigt och fredag.
man ska ju vara nöjd på fredagar, det är snart helg och lugn och ro. lite vin kanske?
på vårt jobb har vi tagit det där till nästa nivå, vi jobbar inte...men "vi är ju inte lediga" (enligt min chef). hur kommer det sig då att folk inte är på kontoret? just nu är vi (med mig inräknat) 4 personer på plats samt 2 kunder. en kille är hos läkaren och sen ska han på möte för att komma tillbaka vid 15.00.
eftersom att några av mina uppgifter på byrån är att svara i telefon, ta hand om kunder och skicka/ta emot bud så är jag bunden till min stol varje fredag. trots att folk inte ringer (för att de vet att ingen är här för att kunna hjälpa dem), trots att det inte kommer bud (för att vi ser till att ha det innan vi går hem torsdag eftermiddag), och framför allt trots att det INTE kommer några kunder (om inte någon stackars själ inte kunde planera in det innan torsdag eftermiddag (som idag) för då gör det mig sällskap).
hur kul är det, varför ska jag sitta här i min ensamhet när ingen annan gör det? bittert!
hoppas ni får en roligare fredag!
förvirrade tankar och uppåned vända känslor i en dålig kombination.
ungefär precis så känns det nu om jag ska försöka sätta ord på den känsla som nu har byggt bo i min kropp.
det känns som om jag har en massa att göra men ändå ingenting. som om jag inte vet vart jag ska börja eller om något är avslutat.
mitt glada humör har också det börja dala, och jag funderar på att ställa mig på ett bord och sjunga en glad sång för att folk ska vakna ur sina sociala bubblor.
topp humör.
idag är jag på riktigt bra humör, jag ska försöka smitta av mig på alla andra och så att de inte försvinner.
jag får klura ut något riktigt bra.
kram F
riktigt sugen.
god morgon, eller god förmiddag alla mina morgonpigga läsare.
idag är jag riktigt sugen att hitta en riktigt schyst secondhand-plagg. jag vet inte vad jag söker men någonting riktigt bra för nästan inga pengar alls. det får bli en tripp förbi beyondretro på lunchen.
jag ska försöka få till ett nytt politisktkorrekt inlägg under eftermiddagen, annars kanske ni får veta om jag fick med mig något eller inte.
F
vart är världen på väg om de är våra förebilder och styr våra ideal?
en kompis kom förbi igår och berättade att hans lillasyster hade blivit påhoppad på krogen i helgen, av en tjej vars ex hon dateade. denna tjej råkar vara en modebloggerska, ni vet en sån där som får lite betalt men som inte är tillräckligt känd för att folk ska veta vem hon är.
den här tjejen har dessutom skrivit öppet om de så kallade "paret" på sin blogg och skriver en hel del skrämmande saker. hon nämner inte min kompis vid namn men skriver upprepade gånger hur mycket hon äcklar henne.
allt detta vitnar på ett dåligt omdöme och att hon tyvärr inte mognat än, men det är hennes problem och det rör inte mig. det som däremot skrämmer mig när jag igår läste blogginlägget och sedan de 135 kommentarerna, är att alla dessa unga tjejer ser upp till henne. jag vet inte hur många inlägg som började: "men hjärtat", "lilla gumman", "jag förstår exakt", "jag vet precis" eller "vilket svin". det var en upplaga av inlägg där tjejerna också skriver "du är min förebild", jag personligen tycker att det känns lite olustigt och enligt mig så ser framtiden ganska mörk ut. för finns det inte längre djupare värderingar och egna reflektioner över de dagliga intrycken vi får så kommer snart alla slänga sig med ytliga fraser som "hjärtat, jag förstår precis hur du känner" och "den lilla jävla bitchen".
nu slänger även jag mig med klyschor, men snälla var dig själv och bry dig inte om vad andra tycker, tänker och säge. hitta din egen väg i livet där du trivs med den du är, livet är för kort för att baktala eller allt förväll avguda folk du inte känner. bry dig om dina nära och kära det behövs, och låt folk sköta sitt.
jag hoppas för min kompis skull att allt går vägen med denna kille, för jag uppmuntrar kärlek.
